Gametel är som bekant inte det enda sättet att slå ihjäl dödtid i hemmet. Sedan 25 år har de flesta av oss den perfekta tidsdödaren med oss överallt, på fickan eller i handväskan. Jo, du gissade rätt – nallar, mobbar, lurar – kärt barn har många namn. Idag surfar vi in på sajter som Casinotopplistan eller Aftonbladet utan problem. Den stora revolutionen utbröt dock inte förrän sommaren 2007, med Apples introduktion av iPhone. Borta var 2-tumsskärmarna och de vingliga gummitangenterna från Sony Ericsson och Nokia. Istället erbjöds en fet 6-tums- skärm med pekskärm för tangentbord. iPhone tog marknaden med storm. Det första offret för framgången var det så kallade WAP-protokollet som utvecklats för att göra webbsurfning på telefoner möjlig. Med iPhone kunde mobilanvändare använda sig av de vanliga webbplatserna, som snabbt hakade på för att göra sitt innehåll presenterat på den nya standarden för skärmar.
Den kastade handsken
Apple hade kastat handsken, och nu var det upp till konkurrenterna att ta upp uppmaningen eller se fram emot konkursen. Tillverkare som HTC, Samsung och Blackberry var hyfsad snabba ur startblocken med sina iPhone-kopior. Andra som Ericsson och Nokia var långsammare och tappade jättelika marknadsandelar. De stora skärmarna förvandlade våra nalla från primärt telefoner, till nöjesmaskiner som erbjöd allt från filmtittande till nyhetsläsande tv- spelande och casinospelande. Speltillverkare världen över satte omedelbart igång att utveckla spel för det nya telefonformatet, liksom att porta befintliga spelsuccéer för de olika mobila TV-spelen. Det fanns dock en uppenbar hake, inte minst när det gällde Youtube-klipp och spel på nätcasino. De var nästan uteslutande baserade på formatet Flash, och Apple tog en rejäl chansning minst sagt, när de vägrade att stödja Flash i sitt operativsystem iPhone OS, som senare döptes om till IOS. Hur gick detta till, och varför?
Apple och kontrollbehovet
Att Steve Jobs var ett kontrollfreak är ingen nyhet för den som intresserat sig för Apples grundare. Han var raka motsatsen till medgrundare, “den andre Steve”, Steve Wozniak. Wozniak var tekniknörden som ville sprida hemdatorns evangelium, medan Jobs var marknadsföringsgeniet som ville sälja kalsingarna av världen. Så när iPhone väl introducerades så levererades den med ett helt slutet operativsystem. För den som inte ville låsa upp sitt oprerativsystem, kunde man endast läsa ner och installera programvara från Apple-kontrollerade Apple
Store. Och där tilläts inte Flash. Flash var nämligen inte bara en programvara för uppspelning av interaktiv video, den erbjöd dessutom ett eget programspråk och en egen utvecklarmiljö. Hade Apple släppt in Flash i operativsystemet hade man med andra ord även öppnat en bakdörr för tredjepartsutvecklare. Och det vill man absolut inte. Detta fördröjde såväl tv-spelens, som Youtube-klippens, som nätcasinonas intåg på iPhone.
HTML5 och en lösning
Konkurrensen skulle dock jaga på Apple i det här avseendet. 2008 lanserade Google sitt eget operativ för smart phones. Android var raka motsatsen till iOS. Det var helt och hållet Open Source och vem som så önskade kunde både skapa program till systemet, liksom hjälpa till att utveckla det. På bara några år blev det det största operativsystemet för mobiltelefoner i världen. Apple riskerade att tappa marknadsandelar. När sedan HTML5 lanserades 2014 så var saken biff. HTML5 var ett nytt uppmärkningsspråk för webben, och bland dess många nya funktioner fanns stöd för interaktiva medier. Det gjord det omedelbart enklare för spelutvecklare att porta spelen för iPhone, och spel som tidigare endast funnits tillgängliga för Androider blev plötsligt snabbt tillgängliga för iPhone-användare.
Samma sak inträffade på casinosidan. Inom bara något år var i stort sett alla nätcasinon kompatibla med såväl Apple som Android. Surfar du idag in på casinon som Mr Green eller Kaboo så slussas du omedelbart vidare till mobilcasinot, och du behöver varken läsa ner eller installera spelprogramvara på din nalle.